Efemia & träning
Hoppas du har en härlig dag fylld av det du behöver, trots det rådande läget där coronapandemin hindrat många planer. Om du får tid över passar det kanske bra med lite läsning kring något så viktigt som träning och urinläckage.
Träning & urinläckage
Du behöver inte välja bort träning på grund av inkontinens
När vi testar en ny gruppträningsklass brukar instruktören börja med att fråga om någon har någon skada. Utan att tveka räcker vi upp handen och berättar om vårt onda knä eller vår ömmande axel – men att berätta att vi har framfall eller att vi kissar på oss när vi hoppar är svårare. Läs mer här.

Att träna med urinläckage
Träning är något vi mår bra av. Det minskar stress och gör oss både gladare och piggare. Du behöver inte välja bort träning på grund av inkontinens, men det är bra att anpassa den.
Hur hårt kan jag träna?
Om du läcker när du tränar är det bra att anpassa träningen så du inte belastar bäckenbotten. Idag finns det riktlinjer kring hur du bäst återgår till träning på ett säkert sätt, och test du kan göra som visar hur stark din bäckenbotten är.

Bäckenbottenträning
Bäckenbottenträning
Bäckenbotten fyller en väldigt viktig funktion för våra organ och för vårt underliv. Genom att träna bäckenbotten orkar musklerna stå emot ökade buktryck och stödja urinblåsan ordentligt, vilket i sin tur gör att vi kan undvika bland annat urinläckage.

Träna bäckenbotten - vi vet hur!
Den här artikeln är skriven av Elaine Miller – fysioterapeuten och komikern som har kvinnohälsa och bäckenbotten i fokus. Den handlar om hur du tränar din bäckenbotten.

Träningsstudier
Studier visar att Efemia kontinensstöd minskar urinläckage vid träning
Läs summeringen av användartest Efemia Bladder Support (EBS) under löpning, CI8007-01. Läs om det här.
För att säkerställa att Efemia kontinensstöd har hög kvalitet, är säkert och ger det stöd som det ska, har vi redan från start gjort flera studier för att utvärdera produkten. Läs publicerade resultat här.
Våga prata om det
Om vi inte pratar om våra intima besvär får vi svårare att söka hjälp eftersom vi känner oss ensamma. Hur ska vi kunna söka hjälp när vi inte vet vad som är normalt? Vi måste våga prata om våra kroppar!
