Vårdskulden växer stadigt under pandemin

Sedan pandemin kom till Sverige i februari 2020 har många i vården jobbat extremt hårt och så mycket som var fjärde sjuksköterska överväger att säga upp sig. Läkarförbundets medlemsenkät visar att nio av tio läkare är oroade för hur den svenska vården ska klara vårdskulden. Uppskjutna operationer kan vara det mest konkreta tecknet på vårdskuld men det handlar också om andra besök som skjutits upp under pandemin, tex besök till uroterapeut eller distriktssköterska med inriktning på inkontinens.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet konstaterar att pandemin ställer enorma krav på sjuksköterskornas förmåga att ställa om och vara flexibla. 31 procent av dem har fått ändrade arbetsuppgifter eller bytt avdelning.

–De har verkligen ställt upp och ställt om, säger Sineva Ribeiro.

Under våren 2020 gick många verksamheter in i pandemiberedskap och stoppade nästan alla icke akuta operationer. Hösten 2020 fanns en ökad erfarenhet och kunskap om pandemin, och vissa verksamheter kunde fortsätta sin elektiva kirurgi, medan andra regioner drabbades hårdare i våg två, och undanträngningseffekten blev större.
I takt med att färre behöver vård för covid-19 kommer sjukhusens normala verksamhet att återupptas. SVT har gjort en uppskattning av antalet uppskjutna operationer under 2020 – juli 2021 och uppskattningsvis handlar det om 126 000 operationer. De har räknat ut att det skulle ta 125 extra arbetsdagar att arbeta av skulden.

Anna Elander, Operativ chef på Sahlgrenska kommenterar:

–Det är ju säkert ett par, tre år, som vi kommer se sviterna av detta.

De vanligaste icke akuta ingreppen inom gynkirurgin, operationer inom inkontinens- prolaps- och elektiv adnexkirurgi, minskade med 30% under 2020 och det är oklart var i vårdprocessen dessa nästan 4200 patienterna som inte blev opererade befinner sig. Vissa väntar på operation, andra på en första bedömning, flera har ännu inte kommit i kontakt med vården.

Benign gynekologisk kirurgi ”betraktas ofta som lägre prioriterad” och det finns en risk att gynkirurgin kommer i andra hand ”i jämförelse med andra verksamheters ofta mer omfattande
och statusmässigt ’viktigare’ operationer” skriver Maud Ankardal i specialrapporten: Covid-19 och benign gynekologisk kirurgi. Rapport från GynOp-registret avseende operationer utförda år 2020.

Nedgången varierar kraftigt mellan olika regioner, på vissa sjukhus minskade antalet prolapsoperationer med så mkt som hälften. De enheter som enbart genomför elektiv kirurgi och inte varit knutna till ett större sjukhus med akutverksamhet, har klarat sig bättre. Samma enheter har ofta inte behövt skicka sina medarbetare till covid-vården och har kunnat jobba på ”som vanligt”. Ännu vet vi inte hur pandemin har påverkat vårdskulden totalt för 2021.

Kort om benign gynekologisk kirurgi

Inkontinens kirurgi är operationer för att åtgärda ansträngningsutlöst urinläckage.
Prolaps kirurgi är operationer vid framfall, då delar av slidväggen, livmodern eller tarmen buktar ut i slidöppningen, vilket skapar obehagskänsla och kan leda till svårigheter att tömma blåsan och tarmen och problem med sexlivet.

Adnexkirurgi är operation av äggstockar och äggledare. Den vanligaste orsaken är sterilisering eller olika typer av cystor som kan orsaka smärta eller menstruationsrubbningar.

Ref: 2021-04-29 Gynekologisk kirurgi har fått stå tillbaka under pandemiåret – Dagens Medicin

Enkelt. Säkert. Effektivt.
& såklart, återanvändbart!

Beställ Efemia kontinensstöd