Din varukorg (0)

Gå tillbaka till butiken

Summa inkl frakt
kr
Fakta om mens

Mensvärk – allt du behöver veta

Tjej som har ont i magen

Att få ont i magen och andra delar av kroppen är vanligt när du har mens. Mensbesvär kommer oftast innan och under tiden du har mens och om du vill lindra besvären finns det olika sätt att göra det på. Den vanligaste typen av mensvärk sitter i magen, men det kan också vara värk i rygg, lår och ljumskar. Mensvärk ska inte vara för besvärligt för dig och det finns flera sätt att lindra värken på.

Vad är mensvärk?

Mensvärk betyder att du får ont i nedre delen av magen, rygg och ibland låren i samband med mensen. Från det att tjejer kommer in i puberteten fram till klimakteriet kommer mensen ungefär en gång i månaden. Mensvärken varierar från person till person, vissa personer har mensvärk under hela mensen, vissa i början och vissa personer har inga alls.

Varför får man mensvärk?

Orsaken till att mensvärk kan uppstå beror på att livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan. Detta kan upplevas som smärtsamt eftersom det finns många nerver runt livmodern och när livmodern drar ihop sig så känner nerverna detta. Värken kan också kännas i rygg, lår eller ljumskarna.

Symtom vid mensvärk

Alla känner inte mensvärk i samband med mensen. Vissa personer har ont under hela mensen, vissa har inte ont alls och vissa känner värken under de första dagarna på mensen. Mensvärken är oftast starkast under de första dagarna av mensen.

När du har mensvärk kan du känna av följande symtom:

  • Ont i mage, lår, ljumske eller rygg
  • Kallsvettningar
  • Yrsel
  • Illamående
  • Diarré

 

Vad hjälper mot mensvärk?

Det finns många olika sätt att lindra mensvärk. Det går att använda antingen läkemedel eller beprövade knep som tex en värmekudde. Testa dig fram för att ta reda på vad som fungerar bäst för just din kropp. Nedan listar vi några tips mot mensvärk.

– Ta värktabletter mot mensvärk

Du kan använda receptfria smärtstillande läkemedel när du har mensvärk tex ibuprofen eller naproxen. Så fort du känner av mensvärken kan du ta en tablett så att det lindrar värken i tid. Prata med en läkare eller barnmorska innan du tar några värktabletter och följ alltid anvisningarna på förpackningen för att veta vilken dos du bör ta.

– Använd värme

Värme får musklerna att slappna av vilket kan lindra mensvärken. Du kan till exempel lägga en värmekudde eller varmvattenflaska på magen eller ryggen, det går även att ta ett bad eller duscha.

– Träning

Det är bra att röra på sig och träna regelbundet även under mensen. Träning under mens av olika slag kan lindra mensvärken. Detta betyder inte att du behöver träna hårt, det kan räcka med en längre promenad.

Kraftig mensvärk

Om du upplever extrem mensvärk och receptfria läkemedel inte lindrar så kan du behöva en behandling som minskar eller tar bort din mens. Det finns olika typer av behandlingar men två av dem är behandling med preventivmedel eller behandling med tens.

– Preventivmedel

Du kan minska eller ta bort mensen helt med hjälp av preventivmedel och på så sätt lindra mensvärken. Ibland försvinner till och med mensvärken helt. En barnmorska hjälper dig att ta reda på vilket typ av preventivmedel som passar dig bäst, och skriver sedan ut det till dig. P-piller, p-plåster, p-ring och p-stav är preventivmedel som gör att du inte får ägglossning och därför heller inte mens. Det finns hormonspiral, östrogenfria p-piller och p-stavar som gör att du får mindre blödningar, blöder mer sällan eller inte får mens alls.

– Behandling med Tens

Tens (Transkutan Elektrisk Nervstimulering) är en drogfri smärtlindringsmetod som består av en apparat kopplat till små plattor som sätts på huden och som skickar svag ström mellan sig. Den svaga strömmen gör att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras och att smärtsignaler blockeras och du får tillfälligt mindre ont. Behandlingen kan behöva upprepas några gånger per dag, de dagar i månaden som du upplever mensvärk. I vissa regioner får man utskrivet en tens-apparat, ibland kan man behöva köpa den själv. Vänd dig till din vårdcentral eller barnmorska för att få hjälp.

Om du har kraftig mensvärk kan det bero på följande saker:

  • Endometrios – en sjukdom som innebär att vävnad, liknande livmoderslemhinnan, växer utanför livmodern och orsakar smärta vid ägglossning eller under mensen.
  • Myom, vilket innebär att det finns en muskelknuta i livmodern
  • Inflammation i äggledaren eller inuti livmodern

Mensvärk utan mens?

Det finns många olika förklaringar till varför du kan uppleva mensvärk utan mens. Det kan vara att hormonella skillnader kopplas till menscykeln, detta kan även påverka hjärnan och orsaka humörsvängningar. Oftast är det ingen fara men om värken är kraftig och om mensen inte kommer på några månader i rad bör du kontakta en vårdcentral.

Om du får mensvärk men ingen mens kan det bero på följande anledningar:

  • Utebliven ägglossning

Ibland kan man få alla symtom på mens utan att den kommer på grund av att ägglossningen inte sker. Detta är vanligt hos personer som har oregelbunden mens och ungefär 10-20% av de med regelbundna menscykler upplever detta.

  • Sköldkörtelbesvär

Sköldkörteln som sitter i halsen kontrollerar många funktioner i kroppen, exempelvis menscykeln och ämnesomsättningen. Om sköldkörteln får problem kan även menscykeln påverkas. Sköldkörteln påverkar hjärnan och är sköldkörteln obalanserad kan du få humörsvängningar som liknar PMS. Din livmoder kan ställt in sig på att mensen är på väg trots att det inte blir någon ägglossning vilket kan orsaka mensvärk utan mens.

  • Preventivmedel

En vanlig biverkning till hormonbaserade preventivmedel är utebliven mens. Men det är även vanligt att få mindre oregelbundna mellanblödningar, detta kan skapa PMS-liknande symtom trots att du inte får mens eller bara en mellanblödning.

  • Stress

Stress ökar kortisol-nivåerna vilket påverkar den hormonella balansen samt hormonerna som kontrollerar ägglossning och livmodern.

  • Äggstocksblåsor

Varje månad skapar äggstockarna blåsor som släpper ifrån sig ett ägg. Efter att ägget har släppt löser cystorna upp sig själva, men ibland går det inte som tänkt. De vätskefyllda blåsorna ligger kvar, oftast är de inte farliga men om du känner av magsmärtor kan du behöva behandlas.

  • Endometrios

Var tionde person som har mens har även endometrios. Om du har endometrios betyder det att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, detta behandlas ofta för att lindra smärtan. Ett vanligt symtom vid endometrios är att man får intensiv smärta vid mensen.

Hur länge har man mensvärk?

Överlag får kvinnor mens när de är mellan 11 och 14 år och har sedan mens till dess att personen kommer i klimakteriet i 45-50 års åldern. Då upphör mensen och också mensvärken. Under puberteten kan cykeln vara längre än vanligt och det kan dröja innan cykeln och mensen blir regelbunden. Efter puberteten har nästan alla personer med mens fått en regelbunden cykel. En regelbunden cykel innebär att man har samma längd mellan mensen och ungefär lika många
dagar mens och också regelbunden mensvärk. För vissa kvinnor ändrar sig mensen efter att de har fött barn och mensvärken kan till och med upphöra.
När kvinnan sedan närmar sig klimakteriet kan mensen bli både kraftigare och mindre och kommaoftare eller mer sällan. Variationerna över livet är normalt och allt detta påverkar såklart mensvärken. Men helt klart är att mensvärken försvinner när mensen upphör i klimakteriet.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral, gynekologisk mottagning eller barnmorskemottagning om något av följande stämmer in på dig.

  • Receptfria smärtstillande läkemedel hjälper inte mot mensvärken.
  • Om du helt plötsligt får mensvärk utan att ha haft det tidigare

 

Om du går i grundskolan eller på gymnasiet kan du kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Går du på universitetet brukar man kunna vända sig till studenthälsan på sitt universitet eller sin högskola.

 

Granskad av:
Klara Rasmusson,
leg. sjuksköterska

Effektiv. Miljövänlig. Enkel.
& såklart återanvändbar!

Här kan du köpa kontinensstödet