Inkontinens

“Det är inte krångligare än en tampong”

Vid 54 års ålder kände Kerstin en dag något hon tidigare inte hade känt. Det var jobbigt. Hon var orolig och skämdes, och hon kände att det länge begränsade henne i vardagen. Men en dag fick hon ett tips från en vän, och efter det blev det mycket bättre.

Inkontinensen begränsade Kerstin och skapade en osäkerhet

Första gången Kerstin kissade på sig var när hon skulle sitta upp på hästen. Det var helt oväntat och något av en chock. Hon var inte kissnödig och hade inte haft några liknande problem tidigare. Det kändes som att muskulaturen i bäckenbotten plötsligt hade slutat att fungera. Besvären blev med tiden fler och hon började att läcka bland annat när hon skrattade, sprang uppför trappan, hostade eller lyfte tungt. Det jobbigaste var osäkerheten kring när det skulle hända och rädslan för att det skulle synas eller, ännu värre, lukta.

”Det var jobbigt. Det gick inte att förutse när och om det skulle hända, och oavsett hur många knipövningar jag gjorde fick jag inte tillbaka kontrollen. Det skapade en osäkerhet som hela tiden låg och gnagde i bakhuvudet.”

Kerstin berättar att hon var tvungen att alltid ha med sig bindor i väskan och att hon inte kunde byta om på stranden, i omklädningsrum eller på andra liknande platser. Även om hon gjorde så gott hon kunde för att det inte skulle begränsa hennes liv, märkte hon att hon ändå drog sig för vissa situationer.

”Livet blev lite mindre helt enkelt och jag blev lite mer osäker”, säger hon.

Mycket vanligare än man tror

Ansträngningsinkontinens, alltså ofrivilligt urinläckage vid någon form av fysisk ansträngning, är ett vanligt problem. Många kvinnor kvinnor drabbas av inkontinens och det behöver inte komma så många droppar för att det ska ha en social påverkan. På fel plats och med begränsade möjligheter att byta till rena och torra kläder, är inskränkningen av livskvaliteten ett faktum.

Ansträngningsinkontinens beror på att bäckenbottens muskler och ligament har försvagats. Det är inte ovanligt att problemen uppstår efter graviditet och förlossning eller i övergångsåldern. Många gör som Kerstin och försöker lindra besvären själva, men knipövningar räcker inte alltid och det kan ta lång tid innan det ger effekt.

Av de kvinnor som drabbas väljer väldigt få att ta upp problemet med en läkare. Det kan kännas generande, och man vill inte erkänna att man som vuxen kvinna kissar på sig. Ibland vet inte ens den närmaste familjen, och just det stigmat brinner Kerstin för att ändra på.

Enkelt och tryggt

Sjukvården hade inte så mycket att erbjuda Kerstin. Ett liv med bindor och knipövningar var ett alternativ, men det var inget som Kerstin tyckte kändes bra. Hon berättade om problemet för en kamrat som då berättade om Efemia kontinensstöd, som Kerstin då bestämde sig för att testa.

”Produkten är jätteenkel att använda, den är absolut inte krångligare än en tampong. Sedan jag började använda Efemia har jag helt slutat oroa mig i olika situationer. Jag sätter in den på morgonen, tar ut och gör rent den på kvällen och livet begränsas aldrig. Jag har den till och med när jag badar på somrarna. Trygghetskänslan är fantastisk och går inte att mäta i pengar”, berättar Kerstin.

Våga prata om det som händer

Kerstin vet att kroppen har sina begränsningar och att vissa saker inte går att påverka, men hon tänker inte acceptera att kvinnor ska behöva gå runt och läcka när det finns en enkel lösning på problemet.

”Vi kvinnor måste våga prata om våra kroppar, även om det som inte fungerar. Det var ju så jag fick hjälp, jag berättade för en god vän och hon tipsade om en fungerande lösning. Nu vill jag dela den lösningen med andra.”